LaPrimavera

Jag är nog när allt kommer om kring inte så bra på att vara ensam, inte nattetid i alla fall. När Z sover över känner jag mig trygg ändå, inte hemska spöken i hörnen eller rånare som klättrar in från balkongen.
    Eller som när Bim är hemma så vet jag att om ett par rånmördare skulle bryta sig in i lägenheten dör jag inte ensam eller om jag skulle göra det så hittar någon mig ändå till morgonen.
    Nu är det bara katterna som skulle försöka gosa liv i min livlösa kropp tills dess att grannarna tycker att det börjar lukta (här sätter jag allt mitt hopp till mannen under, de andra är nog inte att lita på).

I gårkväll när jag skulle gå och lägga mig så kom den där känslan från när man var liten över mig. Den där känslan att det bor ett monster under min säng och jag kunde inte sluta tänka på mardrömmen jaghaft natten innan. jag somnade dock tillslut, men typiskt nog hade jagen mardrömm till i natt.
   Det var som så att jag befann mig på okänd ort och i staden så strök det omkring en man som snodde själar på ett ytterst plågsamt och smärtsamt vis. Han tog själen genom att smeka folk i nacken. Det var därför mycket viktigt att inte stå med ryggen mot någon.
   Kruxet låg ju i att man aldrig kunde veta vem som var the bad guy eftersom han kunde byta skepnad och kunde på något vis dyka upp vart som helst. så öppna ytor torg och långa gränder där man bara kan fly åt ett håll var ju väldigt ångestladdade.
   Eftersom alla kände till den analkande domedagen så gick folk runt och söp sig fulla, vilket gjorde hela situationen väldigt olustig. Det var ständigt mer eller mindre mörkt så jag kände mig väldigt illa till mods trots att jag mot slutet blev vän med "hjälten" i drömmen, vart än han nu kom ifrån.
   När jagväl vaknade vid fem tiden kunde jag verkligen inte somna om för jag va, precis som när jag var liten, rädd för att fortsätta drömma. Vilket jag självklart gjorde och nu blev jag bestulen på min själ sittandes på torget och sedan blev allt rörigt och jag upptäkte att två gamla klassskamrater jobbade för skurken och sen skulle jag kolla läppglans som hon (nu hade the bad guy antagit skepnaden av en kvinna nämligen) sålde, men så välte jag ut alla pennorna och kunde inte  lägga i dem igen och så visade det sig att hon hade snott min penna jag har fått från pappa. Virrigt blev det.
   Tilllut fick jag veta att jag bara blev av med min själ om jag åt mat. Jag beskuller modevärlden och bantnigshetsen i media för detta!

//Ina-Fina... har ätit min frukost, men lever fortfarande.