Sagan om Aldrig och Jag

Jag säger ofta "Jag ska aldrig [...]!", till skillnad från Alfons som "ska bara". Lite väl ofta kanske. För tar man en titt i högen av förlegade, redan gjorda, ska aldrigs så hittar man ett sammelsurium av både seriösa och mindre seriösa utlåtanden. Allt från "Jag ska aldrig äta oliver, de är äckliga!" till "Jag ska ALDRIG BO I STOCKHOLM!". Kan aldrig nog understykas och markeras hur aldrig jag skulle bo i vår svenska huvudstad, men vart bor jag? Jo, i just Stockholm.
   När jag väl flyttade till Stockholm så drog jag till med ett nytt aldrig. Jag skulle nämligen aldrig köra bil i Stockholm. Jag har stått fast vid det och skulle någon fråga så säger jag fortfarande att jag aldrig ämnar köra i trafiken öster om Örebro. Men... riktigt så har det ju inte blivit. Det blir aldrig som man tänkt sig heter det ju. Jag körde bil i stockholm och fick så snällt ändra det till "jag ska aldrig köra bil ensam i stockholm". Idag gjorde jag det, så nu heter det "jag ska aldrig köra bil i stockholms innerstad i rusningstrafik!"
   
Det finns självklar sådana aldrig som verkligen kommer att inträffa just ALDRIG. Jag ämnar bland annat aldrig göra en saltomortal ut ur ett flygplan (så vida inte mitt liv hänger på det, om ens då) även om jag är säkert förankrad i en fallskärm med 100000% utvecklings-garanti. Det är ett aldrig jag tror att jag kan hålla. 
   Skulle jag någonsin göra detta så kommer jag troligen inte leva att berätta om det. Jag skulle störta mot marken i en rasande fart samtidigt som mitt tragiska liv hade paserat i sepia för mina ögon innan jag skulle förvandlas till en blöt fläck på marken. Kanske hade jag dock flugit upp i himmelen alldeles serafisk och sedan blivit dyrkad av en bunte illa funtade seloter. 
  
Jag ska aldrig utföra handlig så pass dråplig att jag Schavotteras i media. Fast jag vill inte schavoteras alls, så det är nog bäst att inte bli känd what so ever. Det kan ju verkligen inte vara svårt att undvika.  

Ett annat aldrig som jag dock känner kryper fram ur mina innersta gömmor är "Jag ska ALDRIG, ALDRIG, ALDRIG bli som mamma!". Ju äldre jag blir ju fler drag ser jag hos mig själv som jag ogillar. Fast alla säger väl att de aldrig ska bli som sina mammor och ändå blir vi det. Sancta simplicitas, heliga mångfald.

Ett litet rädisehjärta till min mamma dock.

För att sammanfatta är jag nog drottningen av aldrig. Ja, jag kröner här med mig själv till drottning av aldrig. Long live the queen! Ni ska buga. Buga, säger jag! 
   Eller kanske inte, jag är alldeles för sardonisk för att bli drottning. jag hade hånat alla mina servlia små undersåtar. Saknar den rätta sangviniska andan också, och denna min ständiga salvelse.

kanske skulle jag ta och skriva ner alla mina aldrig och lägga dem i en schatull så att jag vid min dödsbädd kan hålla ett tal för mina barnbarn om att de aldrig (där har vi det igen) ska bli som jag.

Jag lämnar er med visdomsord jag aldrig kommer följa själv: Man ska aldrig säga aldrig!

//Ina-Fina

Kommentarer
Postat av: Linda

Fick du med alla veckans(månadens, årets...) ord? Själv har jag förlagt dem och ärligt talat glömt en del av dem också, vilket gjorde läsandet av din text till en pina.

2009-11-22 @ 13:42:20
Postat av: Ulrika

Darling! I helgen har jag pratat brutal stockholmska emellanåt och ÄLSKAT det! Jag har återsett mina kära stockholmare (eller ja, en del av dem i alla fall) fast i Hässleholm. Fantastiskt.



Två saker: 1. VAR bor jag? VART ska jag? Inte vart bor jag? ALDRIG, ALDRIG, ALDRIG! :P 2. Kör ALDRIG I STOCKHOLMS INNERSTAD I RUSNINGSTID!



Puss!

2009-11-22 @ 20:40:17
Postat av: Ulrika

Jag ser bara fler och fler likheter med både mamma och pappa i mig själv. Skrämmande och ofrånkomligt. Jag börjar försonas med det. Till och med gilla en del av det . Det kommer.

2009-11-22 @ 20:43:12

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0