I don't wanna follow death and all of his friends

Det var där igen, igår på min väg hem i natten. Som en skugga som ständigt rör sig precis i utkanten av mitt synfält. Något jag inte kan fånga eller uppfatta. En skugga, ett minne, en saga en dröm. Flyktigt. Som något som någon gång existerat med hela verkligehetens itensitet. Jag trodde att dess närvaro var borta, men så har det funnist i mina drömmar det senaste. Kan inte fånga det, inte fråga vad det är som... Jag gillar inte dess närvaro. Min följeslagare. 

//Ina

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0