Vad gjorde Svensson som var så j**la bra?
Igår var dagens ekvation FOTBOLL+ÖL=HARRYS MED POLARNA. Vi hade en trevlig kväll och även om vi flickor fick vrida på huvudet 180 grader så var det skitbra. Till och med Bim var där och trivdes som fisken i vattnet eller Bim i baren, det är sak sam.
Det var bara en liten detalj som att gjorde kvällen fick ett litet minus i kanten, jag kan inte se på fotboll i sällskap av andra. Varför? Jag får lätt huvudvärk av allt tjo och tjim och jag kan inte visa känslor på det vis som förväntas av en när man är en uppslupen fotbollsuporter. Det går verkligen inte, tro mig jag har försökt att flyga upp ur sätet av spänning, låta "uhg" av frustration när bollen missar målet och vifta med knytnävarna i luften och hurra när laget gör mål. DET. GÅR. INTE!
Betyder det att jag inte är ett fotbollsfan på rätt sätt? Har kanske min käre granne rätt, gillar jag kanske fotboll på ett tjejigt sätt? Jag vill inte med ge det, men det är fullt möjligt att det är så det är, Ina-Fina är ingen äkta fotbollsfantast. Nepp, hon kan inte åstadkomma dess spontana fysiska yttringar av fotbollskärlek även om hon är minst lika exalterad som alla andra i lokalen. Jag gillar inte att visa känslor bland andra människor!
Vad gör jag då när jag sitter och ser på en match och det blir så spännande att resten inte kan sitta stilla på sina platser? Det mest dramatiska jag kan göra, utan att känna mig dum och tillgjord, är att bita mig själv i läppen och köra in naglarna i handflatorna. Längre än så har jag svåt att gå.
Det är lite därför jag nu har bestämmt mig för att jag fördrar att sitta i mitt eget vardagsrum och vara min egen sorts fotbollsfantast. För jag älskar fotboll, jag bara inte älskar att älska i grupp.
Nu till min rubrik "Vad gjorde Svensson som var så j**la bra?". Ja, jag vet inte, kan inte dra mig till minnes att jag blev särskilt impad av honom. Jag satt visserligen långt ifrån TVn, men än då. För att ta alltihop från början så började det med att jag, desperat, letade efter en metro när jag gick längs Kungsgatan, men det skulle visa sig att när Sverige vinner sin EM-premiär så vill alla som inte såg matchen läsa om den så de kan verka pålästa när de kommer till jobbet. Jag fick mig dock en tidning tillslut och i den kunde jag läsa att Andreas Svensson var värd en 4 för gårdagens match. Varför skulle han få det vill jag veta, han var ju bara en liten blå-gul prick i det gröna havet på den nedrans TV-skärmen. Jag håller helt enkelt inte värd det, ha var ju inte ens värd att visa i närbild.
Jaja, för övrigt var jag grym igår, grymt bra det vill säga. Jag fixade! Jag fixade åt Frida, Bim var svårare. Det vill sig inte, det blir liksom krångligare när det rör sig om en kille man verkligen inte alls känner... Bordell-mamma kom i alla fall folket i gårkväll fram till att jag var. Jag lyckades få till det också genom att fråga David om han också behövde en fix. Hihihi, iblan är jag bra även när det inte är med mening. ;P
//Ina-Fina fotbollsfantast... fast inte på rätt sätt.
Det var bara en liten detalj som att gjorde kvällen fick ett litet minus i kanten, jag kan inte se på fotboll i sällskap av andra. Varför? Jag får lätt huvudvärk av allt tjo och tjim och jag kan inte visa känslor på det vis som förväntas av en när man är en uppslupen fotbollsuporter. Det går verkligen inte, tro mig jag har försökt att flyga upp ur sätet av spänning, låta "uhg" av frustration när bollen missar målet och vifta med knytnävarna i luften och hurra när laget gör mål. DET. GÅR. INTE!
Betyder det att jag inte är ett fotbollsfan på rätt sätt? Har kanske min käre granne rätt, gillar jag kanske fotboll på ett tjejigt sätt? Jag vill inte med ge det, men det är fullt möjligt att det är så det är, Ina-Fina är ingen äkta fotbollsfantast. Nepp, hon kan inte åstadkomma dess spontana fysiska yttringar av fotbollskärlek även om hon är minst lika exalterad som alla andra i lokalen. Jag gillar inte att visa känslor bland andra människor!
Vad gör jag då när jag sitter och ser på en match och det blir så spännande att resten inte kan sitta stilla på sina platser? Det mest dramatiska jag kan göra, utan att känna mig dum och tillgjord, är att bita mig själv i läppen och köra in naglarna i handflatorna. Längre än så har jag svåt att gå.
Det är lite därför jag nu har bestämmt mig för att jag fördrar att sitta i mitt eget vardagsrum och vara min egen sorts fotbollsfantast. För jag älskar fotboll, jag bara inte älskar att älska i grupp.
Nu till min rubrik "Vad gjorde Svensson som var så j**la bra?". Ja, jag vet inte, kan inte dra mig till minnes att jag blev särskilt impad av honom. Jag satt visserligen långt ifrån TVn, men än då. För att ta alltihop från början så började det med att jag, desperat, letade efter en metro när jag gick längs Kungsgatan, men det skulle visa sig att när Sverige vinner sin EM-premiär så vill alla som inte såg matchen läsa om den så de kan verka pålästa när de kommer till jobbet. Jag fick mig dock en tidning tillslut och i den kunde jag läsa att Andreas Svensson var värd en 4 för gårdagens match. Varför skulle han få det vill jag veta, han var ju bara en liten blå-gul prick i det gröna havet på den nedrans TV-skärmen. Jag håller helt enkelt inte värd det, ha var ju inte ens värd att visa i närbild.
Jaja, för övrigt var jag grym igår, grymt bra det vill säga. Jag fixade! Jag fixade åt Frida, Bim var svårare. Det vill sig inte, det blir liksom krångligare när det rör sig om en kille man verkligen inte alls känner... Bordell-mamma kom i alla fall folket i gårkväll fram till att jag var. Jag lyckades få till det också genom att fråga David om han också behövde en fix. Hihihi, iblan är jag bra även när det inte är med mening. ;P
//Ina-Fina fotbollsfantast... fast inte på rätt sätt.
Kommentarer
Postat av: bim
ina det är ok att inte vilja älska i grupp... hehe
Trackback
