GBGs kulturkalas
I helgen var sista festhelgen med familjen som och vi inledde strongt med GBGs kulturkalas, dagen efter var det konfa och fotboll för halva familjen, följde upp med planer om O'Learys... fast vi missade ju bussen.
Vi börjar med fredagkväll då Bim och jag så snällt fick gå ner till östra stationen eftersom vi missade bussen till stan på grund av Bim... Målet var ju som sagt Göteborg och våra bröder satt redan på tåget. Efter ca tjugo minuters väntan så går bommarna ner en bit bort och i samma stund kommer det två flickor genom staketet på andra sidan rälsen (från perongen sett). Den första flickan är först på väg över vilket vore helt galet korkat, men hon hejdar sig i sista stund och försöker även stoppa sin kompis. Kompisen sliter sig dock loss och hoppar över spåret och upp på perongen och där kan vi snacka hårsmån. Tösungen var galet nära att träffas av tåget som tutade som besatt. Hon fick dock vad hon förtjänade, en rejäl utskällning av en man som kom gående, troligtvis även han inblandad i tågtrafiken, konduktör eller chauför typ.
Väl på tåget vägrar vi leta upp killarna, de får leta upp oss. Eller rättare sagt, de som letar upp de andra förlorar. Jag och Bim vet det, Ohlsson och Z vet det, men vi vet inte med säkerhet att de vet så i ljunskile letar vi upp dem. Och oj vad vi förlorade för självklar känner de oss tillräkligt väl för att veta att det hela var en tävling.
Denna näst sista partykväll tillsammans är det två av oss som måste ta det lungt, fast det blir att alla gör det.
Familjen drar runt på stan en stund i vimmlet efter att ha suttit i en park och druckit schweppes och cola. Kissinödig så in i bängen blir jag efter många om och men att gå in på en bajamaja. Inte roligt :-( I jakten på cigg skiljs våra vägar åt då Bim och Z inte kan hänga med i svängarna när jag och O drar in på första bästa 7eleven-liknande butik.
Ute på gatan igen är vi alltså helt ensama i vilmlet och våra ftter leder oss in på ett närliggande Italienskt Bistro där vi beställde öl och cappuccino och ett toalettbesök kostade 50 kronor... om man inte var gäst dvs. I egenskan av kund använde jag mig av toaletten och upptäkte att tvålen byts ut mot ett drygt diskmedel.
Ohlsson och jag sitter på den trevliga uteserveringen och dskuterar framtid och barn, vilket för övrigt verkar ha varit helgens samtalsämne numer ett, för snett bakom mmig sitter att par i trettioårs ålder med vänner och ett litet barn som leker kring oss. Vi undrar om det är vi som sitter där om tio år.
När vi sitter där och dricker får vi plötsligt syn på resterande familjemedlemmar, vi konstaterar att eftersom vi ser dem utan att ha ansträngt oss (det är ju de som irrar runt i storstan) så har vi vunnit eftersom vi har suttit still på samma ställe hela tiden. Vi ropar på dem och av just samma anledning anser sig även våra motståndare vara vinnare...
Det slutar med att vi drar med Salem till trägrån där jag får rundvisning och Z och jag firar två mpnader som luckligt par pch Ohlsson lämnar tidigt. Vi träffade fler uddevallabor var av en spenderade 15 minuter med att stå där och ropa "OH MY GAAAAAD!"
// Ina-Fina återkommer
Vi börjar med fredagkväll då Bim och jag så snällt fick gå ner till östra stationen eftersom vi missade bussen till stan på grund av Bim... Målet var ju som sagt Göteborg och våra bröder satt redan på tåget. Efter ca tjugo minuters väntan så går bommarna ner en bit bort och i samma stund kommer det två flickor genom staketet på andra sidan rälsen (från perongen sett). Den första flickan är först på väg över vilket vore helt galet korkat, men hon hejdar sig i sista stund och försöker även stoppa sin kompis. Kompisen sliter sig dock loss och hoppar över spåret och upp på perongen och där kan vi snacka hårsmån. Tösungen var galet nära att träffas av tåget som tutade som besatt. Hon fick dock vad hon förtjänade, en rejäl utskällning av en man som kom gående, troligtvis även han inblandad i tågtrafiken, konduktör eller chauför typ.
Väl på tåget vägrar vi leta upp killarna, de får leta upp oss. Eller rättare sagt, de som letar upp de andra förlorar. Jag och Bim vet det, Ohlsson och Z vet det, men vi vet inte med säkerhet att de vet så i ljunskile letar vi upp dem. Och oj vad vi förlorade för självklar känner de oss tillräkligt väl för att veta att det hela var en tävling.
Denna näst sista partykväll tillsammans är det två av oss som måste ta det lungt, fast det blir att alla gör det.
Familjen drar runt på stan en stund i vimmlet efter att ha suttit i en park och druckit schweppes och cola. Kissinödig så in i bängen blir jag efter många om och men att gå in på en bajamaja. Inte roligt :-( I jakten på cigg skiljs våra vägar åt då Bim och Z inte kan hänga med i svängarna när jag och O drar in på första bästa 7eleven-liknande butik.
Ute på gatan igen är vi alltså helt ensama i vilmlet och våra ftter leder oss in på ett närliggande Italienskt Bistro där vi beställde öl och cappuccino och ett toalettbesök kostade 50 kronor... om man inte var gäst dvs. I egenskan av kund använde jag mig av toaletten och upptäkte att tvålen byts ut mot ett drygt diskmedel.
Ohlsson och jag sitter på den trevliga uteserveringen och dskuterar framtid och barn, vilket för övrigt verkar ha varit helgens samtalsämne numer ett, för snett bakom mmig sitter att par i trettioårs ålder med vänner och ett litet barn som leker kring oss. Vi undrar om det är vi som sitter där om tio år.
När vi sitter där och dricker får vi plötsligt syn på resterande familjemedlemmar, vi konstaterar att eftersom vi ser dem utan att ha ansträngt oss (det är ju de som irrar runt i storstan) så har vi vunnit eftersom vi har suttit still på samma ställe hela tiden. Vi ropar på dem och av just samma anledning anser sig även våra motståndare vara vinnare...
Det slutar med att vi drar med Salem till trägrån där jag får rundvisning och Z och jag firar två mpnader som luckligt par pch Ohlsson lämnar tidigt. Vi träffade fler uddevallabor var av en spenderade 15 minuter med att stå där och ropa "OH MY GAAAAAD!"
// Ina-Fina återkommer
Kommentarer
Trackback
